Moto-Rêve model I, 1922

John Boija lagar punktering på sin Moto-Rêve, schweizisk motorcykel, 4 hk bensinmotor, 75 kg.
  

Svenska Husqvarna använde sig 1910-1918 av motorer från Moto-Rêve, innan de kom igång med egen produktion. Johns motorcykel var dock av senare modell och härstammade följaktligen från den Schweiziska fabriken i Geneve.

Omkring sekelskiftet kom motorcykeln, i början en vanlig velociped med en lätt hjälpmotor i ramen, i bruk. Huvudsakligen med hjälp av engelska uppfinningar har motorcykeln utvecklats till ett smidigt, snabbt och pålitligt samfärdsmedel. I ramens underdel är för- bränningsmotorn inbyggd, matad med bensin från en ovanför placerad behållare. Cykelmotorerna äro nästan undantagslöst fyrtaktsmotorer med en eller flera cylindrar, numera vanligen två, hopkopplade i V-form, av c:a 3-30 hk styrka. De kunna framdriva fordonet med en hastighet av ända till 80 km/tim (vid landsvägs- körning; vid körning på bana kan farten uppdrivas till c:a 140 km/tim). Transmissionen mellan motor och bakhjul utgöres av två kedjor, en från motorn till växellådan och en därifrån till bakhjulet. Växellådan medger i allmänhet tre olika växlar samt frigång. Motorcykeln är ofta försedd med en sadel bakom föraresadeln och kan dessutom förses med sidvagn för upptagande av ytterligare passagerare.

1926 tillverkades i Sverige 4,089 motorcyklar. Importen var samma år 3,852 stycken, exporten 69 st.

Trafikbestämmelserna för automobiler gälla för motorcyklar, vägande över 50 kg, med den skillnaden, att för de senare endast fordras en broms och en framlykta, att prövning av förare ställer sig lindrigare än för automobilförare och att motorcykel utan sidvagn får framföras även å allmän väg, som är förbjuden för automobiltrafik. För motorcykel under 50 kg gäller av automobiltrafikförordningens bestämmelser endast vad som stadgas angående broms, lykta, signalapparat och ljuddämpare. Skatt utgår för motorcykel med sidvagn med 25 kr, utan sidvagn med 15 kr, då den väger över 75 kg, och med 10 kr då den väger under 75 kg, allt per kalenderår.

Ur Bonniers konversationslexikon 1928, band XII

Back      Home